
Phurde bajval phurde
- Genre
- langsames Lied
- Thema
- politisches Lied
- DOI
- doi.org/10.21939/mar0-0q04
Inkerimata
Rekordingo
Štar gjes pala o tamadaši (atako) ando Oberwart ando 1994 po februari 4to, kajso jekh ljuvavaki bomba mudardas štare romen, e Ruža Nikolić-Lakatos manglas la Ursula Hemetek etnomuzikolokinja te lel opre e gjili Phurde bajval phurde. Anda kodo phendas e gjili kaj le terne rom te na aven bisterde. E gjili vazdjol pe jekh phurani melodia ale neve vorbenca, aj del duma pa mule (te ertoj le o Del), pa brigasle familiango dukhajipe, aj pa lengo žuvindjipe.
Mužikalno iskiripe pala o lil Mosaik der Klänge. Musik der ethnischen und religiösen Minderheiten in Österreich
Ando 1995 po februari 4to e maj seriozno politikako tamadaši (atako) pelas pe ande Austriaki historia de khatar e dujto lumako maripe. Jekh ljuvavaki bomba mudardas štare terne romen ande o Oberwart, jekh cino foro ande teluno Burgenland. O mudari so das pe lende, jekh čača rigako teroristo, sas mišto inforime pa rom misto e akanutne politikalni kampanjura pe kodi vrama. Ando 1989 e angluni romani organizacia sas kerdi ando Oberwart aj kodolasa vi jekh polikalno miškipe. Le romengo pinžaripe sar jekh etnikako grupo pelas pe pala kodo ande Austria ando 1993. O mudari so das pe lende šaradas e ljuvavaki bomba jekhe semnosa pe so soste gjinlas pe “Le rom palpale ande India”, so dičol zurales cinikalno, kana dikhel pe le romengo phiripe aj našavipe, so žal palpale jekh ezero (milja) berš. O tamadaši kerdas baro buntuipe ando them.
E Ruža Nikolić-Lakatos nas njamo le romenca so mudardjile ando Oberwart, numaj lake narodoske žene sas. Kana kapisardas (primisardas) e nevimata pa lengo mudaripe, anglunes las te rovel aj baro kalipe inkerlas. Pala kodo kerdas pala le lovarengo sokaši (običaji): keren gjila ande e pecimatango serajipe kajso e nevimata te den pe maj dur, kaj e dukh, o dukhajipe aj e mule te aven bisterde. E melodiji pala le lovarengi tradicia žan aj si phurane gjila so e Ruža sitjilas khatar peski mami. E vorbi ande gjili Phurde bajval phurde e Ruža iskirisardas phurane vorbenca ande lovaricko šib. E gjilabatorka atunči 50e beršengi sas, aj kade sikadas avri e dukh aj o gjaso (žalja, kalipe), sarso vi voj las kodo perdal khatar peske phure, kaj lako gjilabajipe jekh personalno sikadjuvipe sas so phiravel pe le kulturake praktikondar savenca voj barilas opre. E Ruža sas peska tridiciake instrumentosa pelas tanuvo (svedoko, marturo), aj sikadas pesko gindo pala e izdrajimasko mudaripe.
E Ursula Hemetek etnomuzikolokinja iskirij tele e gjili Phurde bajval phurde sar jekh anda “e maj bare dukhajimaske rekordingura” so voj kerdas ande pesko lungo avralune rodimatangi butji la gjilabatorkasa. O rekordingo ando 1995to berš po februari 10to kerdas, panž gjes pala o mudaripe, ande Nikolić familiako kher. O manuš šaj ašunel sar o časo marel palal. E roditorka phenel ke o glaso la Ružako maj mijno (xor) sas sar normalno pe kodo gjes, aj dukhatar aj brigatar izdralas.
Averšandimaske reakciji dine pe po tamadaši (atako) ande Austria. Kerde jakh baro themesko praxope, kaj majnem (pašte) sako anda o federalno rajipe sikadjilas. E Ursula Hemetek del komentari te phenel ke e nacia uladi sas: Varesave jokharsa le romenge baratura (amala) kerdjile, vi kana maj anglal či na či dikhenas pe lenca, ži kaj le kaver bununas pe kaj e regularna vendigonge (gostonge) mesalji, ke a bomba či xutjildas maj buten sar štare ‘ciganjon’. Inkernas pe organizacijange pecimata, solideritetake phirimata aj romane kulturake pecimata. Vi maj but žene rodenas romane mužikanton, numaj maj anglal ande mužikako štilo so maj feder pasuinas paša e pinžarde mužikake kliševura.
Ando 1995 po marciuš 6to, jekh baro fundaciako koncerto sas inkerdo ando Wiener Stadthalle kaj te ažutin lovenca le dukhade familijan le štare romenge save mule ando Oberwart. E Ruža sas akhardi te prezentij e gjili Phurde bajval phurde aj uladas o simpado (phalja, stena) le maj barenca anda pop mužikaki malj (umal) pe kodi vrama sar o Udo Jürgens taj o Reinhard Fendrich. E Phurde bajval phurde maj palal inkerdo sas po CD Stimmen gegen Hass und Gewalt, sar e bitevedimasko (biathajimasko) glaso jekhe dukhade manušesko.
Xainga thaj maj but informaciji:
- Hemetek, Ursula. Mosaik der Klänge. Musik der ethnischen und religiösen Minderheiten in Österreich. Wien: Böhlau, 2001.
- Hemetek, Ursula. "Sostar - Warum(Zakaj)? Artikel anlässlich der Bombenattentate in Oberwart" In: Stimme von und für Minderheiten 14 (1), 1995. S. 17. PDF
- Hemetek, Ursula. „Oberwart. Eine (Re)Aktion im Wiener Interkulttheater.“ In: Stimme von und für Minderheiten 22(1), 1997. S. 26. PDF
Komentari
(NUMA NJAMCICKA)O manuš šaj ašunel e Ruža Nikolić-Lakatos sar e Phurde bajval phurde gjilake vorbi diktalij (del diktacia) la Ursula Hemetek etnomuzikolokinjake kajso te šaj iskirij le tele. Pala kodo khetanes roden jekh koherentno njamcicko boldipe. O rekordingo ande peske avralune rodimata kerdas e Ursula Hemetek ando 1995 po februaru 10to ande la Nikolič familiako kher.
(NUMA NJAMCICKA) Majnem (pašte) 30 berš pala o mudaripe, e Ursula Hemetek etnomuzikolokinja del palpale aj del komentari te phenel ke sar kerdjilas e Phurde bajval phurde gjili aj lako rekordingo.
Vorbi
Štrofa 1
Phurde, bajval, phurde |
jaj de paj kopača e patra hej, |
te šaj šaradjon de tele |
kodoj laše šave. |
Štrofa 2
Kurke de teharin |
jaj de kodo hiro šundam hej, |
kaj bombenca mudarde, mamo, |
štar romane šaven. |
Štrofa 3
Ašile korkora |
jaj de e but cigne šave hej, |
jaj de čore taj korkora, mamo, |
taj vi lengo nipo. |
Štrofa 4
Devlam, Devlam, bara, |
jaj de sostar kodo kherdan hej, |
te mudaren e gaže, aba |
kodoj terne šaven. |
Štrofa 5
Bara raja Devlam, |
jaj de šukares mangav tu hej, |
Žutin e bute Romenge |
taj ker amenge pača. |
Video
Jekh kotor anda o ORF produkcia Kultura: Roma, kaj e Ruža Nikolić-Lakatos gjilavel Phurde bajval phurde. O video ande familiako kher sas lino opre ando 1995 aj inkrel andral vi patretura pa o praxope ando Oberwart.
Ande peski kenjva (kliška) Landfahrer. Pe l' droma jekhe romeske (2000), o Mišo Nikolić del komentari pala sar kerdjilas pe o video:
“Pala o bombarduipe, ame ašunasas e nevimata sako gjes po tevevo, aj e Ruzsa rovelas sako drom kana dikhasas les, aj gindijas pe, muro Del, so avlas te pelas pe vareso kacavo amare štare šavenca. Aj anda kodo iskirisardas vorbi pa le štar rom, so gjilabelas pe jekh phurani romani melodia. E Raji K., kon kerelas butji ando tevevo, žanglas pa late, aj kamelas te lel opre e gjili. Avilas ande amaro kher jekha kamerake grupasa aj las opre sarso gjilabelas e gjili e Ruzsa aj ame, o Mischa aj me, cirdasas paše. Pala kodo o filmo sikade po tevevo. E Raji K. zurales šukares kerdas les. Tala la Ruzsaki gjili, von sikavenas o than kajso le štar rom phurde pe ando ajero, aj pala kodo e memelja so phabonas aj le luludya so le manuš pašljarenas po than, aj pala kodo e murmunci aj e štar koporšovura (moxtura), le but manuš so gele po praxope aj o phuterdo čeri. Aj paša kadala patretura la Ruzsaki gjili cirdenas, aj maškaral sikavenas la Ruzsa sar gjilabelas aj rovelas, aj sarso ame cirdasas lake amare bašadenca.”
Xaing:
- Nikolić, Mišo. Landfahrer. Auf den Wegen eines Rom. Grünen Bildungswerkstatt Minderheiten (Hrsg.) Klagenfurt: Drava, 2000
Further Material about the Attack in Oberwart (in German)
Articles and Reports
- Kontext und Aufarbeitung des Attentats von Oberwart (inklusive Biographien der Opfer, Oberwarter Erklärung der Österreichischen Volksgruppen, Gedenken an das Attentat, Polizeiprotokolle, etc.) (https://www.burgenland-roma.at/index.php/geschichte/das-attentat)
- ORF Bericht: „Gedenken an Roma-Attentat vor 25 Jahren“ (4. Februar 2020: https://burgenland.orf.at/stories/3033007/)
- ORF Bericht: „Das Polizeiprotokoll zum Roma-Attentat“ (4. Februar 2020: https://burgenland.orf.at/stories/3033152/)
- Bericht: Wächter über Oberwart, Ein Projekt des Offenen Hauses Oberwart: „Das Attentat" (http://www.waechter-oberwart.at/roma-denkmal/das-attentat/)
- Ansprache von Gerhard Baumgartner: "Das Ende der Illusionen" (https://www.doew.at/neues/gerhard-baumgartner-das-ende-der-illusionen)
Radio
- Ö1 Beitrag / Mittagsjournal vom 6.2.1995 zu Oberwarter Attentat: https://www.mediathek.at/journale/suche/treffer/?pool=BWEB&uid=114F4E7C-213-000D5-00000C00-114E66EA&vol=101967&cHash=e3c7adb65b5ba6b9dfc4c00d5aa18d13
- Ö1 Beitrag / Mittagsjournal vom 3.10.1999 zum Hafturteil von Franz Fuchs mit Reaktionen von z.B. Stefan Horvath: https://www.mediathek.at/journale/suche/treffer/?pool=BWEB&uid=118C1AD4-1C5-0070E-00000128-118B6032&cHash=5e5010514a7a96b6b1c66d04e973b380
Publications
- Hemetek, Ursula. Mosaik der Klänge. Musik der ethnischen und religiösen Minderheiten in Österreich. Wien: Böhlau, 2001.
- Hemetek, Ursula. "Sostar - Warum(Zakaj)? Artikel anläßlich der Bombenattentate in Oberwart." In: Stimme von und für Minderheiten 14 (1), 1995. S. 17. PDF
- Hemetek, Ursula. „Oberwart. Eine (Re)Aktion im Wiener Interkulttheater.“ In: Stimme von und für Minderheiten 22(1), 1997. S. 26. PDF
- Horvath, Stefan. Katzenstreu. Erzählung. Oberwart: edition lex liszt 12, 2007.
Patreto
Monumento ando Oberwart
© Petar Tyran (1995)
E Ruža Nikolić-Lakatos gjilabel Phurde bajval phurde angluni data ando berš 1995 po februari 10to pe jekh mediaki konferencia kerdi khatar e Initiative Minderheiten anda o Oberwart tamadaši (atako).
Zitierempfehlung anzeigen
Bitte zitieren Sie diese Seite wie folgt:
Music and Minorities Research Center, "Phurde bajval phurde", Ružake gila, zuletzt besucht am Loading date..., doi.org/10.21939/mar0-0q04